Naturfotografernas hederskodex. Kursiverat avsnitt = ny text som underlag för diskussion vid årsmötet

• Försvara vårt gemensamma naturarv
• Svara för äkthet, ärlighet och transparens
• Stå upp för professionalism och kvalitet

Försvara vårt gemensamma naturarv
Naturengagemanget är tillsammans med skaparlusten vår främsta drivkraft. Det är oss främmande att störa eller skada naturen.
Synen på vad som är att störa varierar från person till person. Olika arter är också olika känsliga, och känsligheten kan dessutom variera mellan årstider och från plats till plats. Samtidigt vet Naturfotograferna att det finns gränser som inte får passeras. Ingen bild är värd en ödelagd fågelhäckning, övergivna djurungar eller nedtrampade orkidéängar. Att orsaka djurs lidande är aldrig försvarbart. Naturens väl är viktigare än bilden.
En bra måttstock är att man ska kunna stå för vad man gör även om man blir sedd av andra.
Naturfotografernas etiska råd bistår vid behov medlemmarna med bedömningar av vad som är acceptabelt uppträdande från naturvårdssynpunkt.


BILDEN I NATURVÅRDENS TJÄNST
I Naturfotografernas stadgar står att föreningen ska ”verka för en sund och ärlig naturfotografering som gagnar naturskyddet.” I den hederskodex som antogs av årsmötet 2012 formuleras det senare ledet som att ”Försvara vårt gemensamma naturarv”.
Bestående förändringar i människors beteende och livsstil sker ofta på känslomässig grund. Bilden har en överlägsen förmåga att nå människors hjärtan. Den kan förstärka känslor av sorg eller glädje, hat eller kärlek, ointresse eller engagemang. På så sätt kan bilden vara ett mäktigt redskap.

Att känna publiken
Att använda bilden som ett redskap i naturvårdens tjänst är inte alltid enkelt. Effekten kan bli oväntad och variera med betraktarens erfarenhet och livssituation. En vacker naturbild kan för en inbiten storstadsbo uppfattas som en romantiserad förfalskning. En produktionsskog med träd i raka rader kan upplevas som vacker av brukaren men avskräckande av den som föredrar en mer opåverkad naturskog. Det var inte så länge sedan vild natur kunde upplevas som hotfull och farlig och en välordnad och ansad park som mer trygg.
En fotograf som vill påverka med sina naturbilder måste därför känna sin publik, förstå hur människor fungerar och hur budskapet tas emot.
Kanske behöver vi experimentera med vårt bildspråk och utvärdera effekten på grupper vi vill påverka.

Fotografens uppträdande
Man kan också fråga sig vad vi uppnått om bilden uppfattas som helt fantastisk och vi sedan fortsätter att leva våra liv som vi alltid gjort. Den frågan tangerar etiken. Hur ärliga är våra bilder som vill föra ut ett miljöbudskap om de tagits under omständigheter som skadat miljön?

Dokumentera det värdefulla
Många medlemmar gör detta genom att ta bilder som lyfter fram de värden som hotas. Om människor inser vad som står på spel blir de engagerade för skyddsarbetet. Lokalt kan bilder av värdefull natur få människor att känna stolthet över vad de har på orten, vilket kan innebära att exploaterande ingrepp blir svårare.

Dokumentera hoten
Ett annat sätt att påverka är förstås bilder av förödelsen. Men balansgången är fin mellan att uppnå engagemang och avtrubbning.
Den fotografiska bilden kan också fungera som bevis på förändringar. Om vi återvänder till vackra platser och dokumenterar hur det ser ut när gammelskogen avverkats eller myren dikats ut blir förödelsen tydlig för människor.

Dokumentera mångfalden
I en urban tid när allt färre svenskar har egen kontakt med naturen ökar även betydelsen av våra bilder som kunskapsbärare om den biologiska mångfalden, och kanske stimulans för att få fler att själva bege sig ut i skogen. Men vilka bilder fungerar bäst för att uppnå sådana mål? Och var ska de visas?
Kanske är ett porträtt taget i djurpark effektivare än den autentiska bilden av ett vilt djur taget ute i naturen efter lång tids förberedelser? Bilder som vill väcka engagemang har kanske andra krav på sig än de äkta naturbilder vi vanligtvis tar.

Att nå dem som bäst behöver nås
De människor som sällan besöker naturen, eller rentav är rädda för den, läser inte de tidskrifter och böcker där våra bilder vanligtvis publiceras. Hur når vi dem? Utställningar i skolor eller gallerior? På de sociala medierna? Hur får en fotograf i så fall betalt för sitt arbete?

Eget naturvårdsarbete
Många medlemmar är vid sidan av sitt fotograferande engagerade i olika naturvårdsorganisationer, alltifrån lokala SNF-kretsar till internationella sammanhang. Hur kan våra bilder användas där?
Man kan släppa vissa bilder till fri användning. Olika typer av engagemang måste få bestämmas av den enskilde fotografen.
Att söka svar på dessa frågor kring bilden i naturvårdens tjänst är en viktig uppgift för Föreningen Naturfotograferna.

Svara för äkthet, ärlighet och transparens
Naturfotograferna ska enligt sina stadgar verka för ”en sund och ärlig naturfotografering som gagnar naturskyddet”. Här finns plats för många sorters bildberättelser och ett brett kreativt skapande. Det behövs såväl helt dokumentära som helt fritt skapade bilder och mycket däremellan. Varje fotograf är fri att välja sitt eget arbetssätt, så länge det inte står i strid med de ovan nämnda grundreglerna för naturhänsyn. Men för att även tillgodose kravet på ärlighet delar Naturfotograferna in alla bilder i någon av nedanstående huvudkategorier. Naturfotografernas ståndpunkt är att vi alltid är beredda att berätta sanningen om hur våra bilder kommit till.

1 RENT DOKUMENTÄRA BILDER
Bilder med dokumentära/fotojournalistiska anspråk, vilka ska visa en sannfärdig, oredigerad bild av något som faktiskt har hänt och som därmed är trovärdiga dokument från verkligheten. I den dokumentära naturbilden ska motivet skildras så äkta och så naturtroget som möjligt. Detta innebär att bilden ska vara fri från överdriven digital bearbetning. Ingenting ska vara tillagt och ingenting avlägsnat i motivet.
Sådant är vårt kontrakt med publiken när vi presenterar bilder som helt dokumentära, precis som fallet är med t ex dokumentära nyhetsbilder.
Till denna kategori hör inte bilder av djur tagna i hägn eller under andra helt kontrollerade former.
Digitalfotograferade bilder måste för att kunna accepteras som dokumentära fotograferas i RAW-format. RAW-filen ska alltid sparas och kunna visas upp för eventuell granskning. Graden av tillåten digital bearbetning redogörs för i Bilaga 1: Naturfotografernas regler för digital bildbehandling (nedan). Rent dokumentära bilder behöver inte märkas upp på något sätt.


2 ÖVRIGA BILDER

2a. Digitalt förändrade bilder
Till denna kategori hör bilder som är lätt digitalt redigerade för att åtgärda smärre skönhetsfel, men vars biologiska budskap inte ändrats. Mindre objekt kan ha klonats bort, men inga nya bildelement har lagts in.
Många bilder i denna kategori har kanske en dokumentär känsla men fotografen har efterbearbetat dem på ett sätt som gör att de inte uppfyller kravet på en rent dokumentär bild (se kategori 1). Dessa ”digitalt modifierade” bilder strider inte mot Naturfotografernas regler. Att arbeta på detta vis ryms inom den ärliga naturfotografin om det redovisas öppet.
Frågan om var gränsen går, hur mycket som får förändras, kommer att fortlöpande diskuteras inom föreningen. Här kommer Naturfotografernas etiska råd att ge fortlöpande vägledning. Om bilder berbetats digitalt utöver vad som godkänts för Rent dokumentära bilder i Naturfotografernas regler för digital bildbehandling (Bilaga 1 nedan), ska detta anges på lämpligt sätt, t ex med orden ”Digitalt städad”, ”Digitalt förändrad” eller ”Digitally altered”, i bildernas filinfo och gärna även i filnamnet.

2b. Bilder tagna under kontrollerade förhållanden
Om bilder är tagna i studio, i fångenskap, i hägn, terrarium eller akvarium eller djuren på något annat sätt varit direkt kontrollerade vid fotograferingstillfället, t ex i samband med sövning för vetenskapliga ändamål, ska detta anges på lämpligt sätt, t ex med orden ”Captive” eller ”C” eller ”Controlled conditions” i filinfo och gärna även i filnamnet.

Grundregeln är att vara generös med information.

2c. Manipulerade bilder
Hit hör de bilder som är ett resultat av mera fritt konstnärligt skapande och inte gör anspråk på att skildra verkliga händelser. Det ligger givetvis helt inom den konstnärliga friheten att redigera och manipulera bilderna digitalt eller på andra sätt, bara det redovisas öppet och ärligt. Poängen är att fotografen inte har några dokumentära anspråk med dessa bilder. Liksom övriga bilder i denna kategori måste dessa bilder märkas upp med de begrepp som visar på vilket sätt de inte är dokumentära, så att detta klart framgår. Den märkningen ska finnas i bildernas filinfo och gärna även i filnamnet.

Ingendera av kategorierna ovan är bättre eller sämre än den andra. Många fotografer rör sig fritt mellan dem. Men om gränserna mellan huvudkategorierna är oklara riskerar hela naturfotografins trovärdighet att undergrävas. Genom så stor öppenhet som möjlighet ska Naturfotograferna motverka den risken.

Stå upp för professionalism och kvalitet

Naturfotograferna vill främja den professionella sidan av naturfotografin. Det betyder inte att alla våra medlemmar är eller ens vill vara yrkesfotografer på heltid. Men det betyder att vi alla känner respekt för den yrkesmässiga dimensionen. Det handlar också om kvalitetsambitioner och om att respektera vår egen yrkesroll.

En medlem i Naturfotograferna följer självfallet gällande lagar och bestämmelser, och utverkar tillstånd när sådana behövs. Det är därför en hederssak att noga hålla sig orienterad om det regelverk som berör vår verksamhet. Vi utverkar tillstånd där sådana behövs för vår fotografering. Vår affärsmoral är hög, vi utövar en ärlig konkurrens och försvårar inte för kollegernas arbete.
Till professionalismen hör också att ta marknadsmässigt betalt för sina bilder och sitt arbete. Detta hindrar inte medlemmar från att stödja exempelvis naturvårdsföreningar med subventionerade bilder.
Vi strävar alltid efter att leverera arbeten av hög kvalitet.


 

Bilaga 1.

Naturfotografernas regler för digital bildbehandling
Rent dokumentära bilder visar en sannfärdig och oredigerad bild av originalbildmotivet, av något som faktiskt har hänt och som därmed gör bilderna till trovärdiga dokument av verkligheten. Digitalfotograferade bilder ska för att kunna anses som rent dokumentära fotograferas i RAW-format. RAW-filen ska alltid sparas och kunna visas upp för eventuell granskning.

Följande digitala verktyg och metoder är godkända för Rent dokumentära bilder:
• Kontrast (t ex ”Nivåer” och ”Kurvor” i Photoshop).
• Korrigering av vitbalans, färger och felaktigt färgstick (t ex ”Vitbalans/WB” och ”Färgtemperatur” i råfilsprogrammen, eller ”Selektiv färgförändring”, och ett försiktigt användande av mättnadsverktyg).
• Exponeringskorrigering (över- och underexponering samt upplättning i skuggpartier och dämpning av högdagrar i råfilshanteringen, samt t ex ”Skuggor och Högdagrar” i Photoshop). • Viss skuggning och efterbelysning, på samma sätt som tidigare gjordes i mörkrummet , som ”pjattning” och ”skuggning” (t ex med hjälp av ”Historiepenseln” i Photoshop).
• Klona bort digitalt damm, smuts, repor och optiska artefakter.
• Skärpning (t ex med hjälp av råfilsprogrammet och med High Pass eller oskarp mask eller motsvarande.).
• Brusreducering (t ex med hjälp av råfilsprogrammet eller Noise Ninja, eller motsvarande).
• Så kallad ”stitchning” av panoramabilder, såvitt inget i övrigt förändras i bilden.
• ”Skärpestackning” av makrobilder, såvitt inget i övrigt förändras i bilden.

Allt i syfte att bättre och klarare visa hur motivet faktiskt såg ut vid fotograferingstillfället.

Följande digitala verktyg och metoder är INTE godkända för Rent dokumentära bilder:
• Klippa och klistra från andra bilder eller från partier i den aktuella bilden
• Överdrivet användande av Mättnad eller andra digitala verktyg, om slutresultatet blir en väsentligt annorlunda bild av verkligheten jämfört med fototillfället.
• Ingen bortkloning av element från bilden (kraftledningar, kvistar, stenar, bubblor...).
• Varje annan förändring som innebär att det ursprungliga bildinnehållet ändras, så att bilden inte längre är en sannfärdig representation av vad som faktiskt hände framför kameran.
• S k sandwichbilder är inte tillåtna i kategori 1.

För bilder som bearbetats digitalt mer än vad Naturfotografernas regler för digital bildbehandling tillåter för Rent dokumentära bilder så gäller:
Du kan göra precis vad du vill i det digitala laboratoriet, men får aldrig sedan låtsas som om det inte är gjort, eller fara med osanning om det.
Dessa bilder måste också märkas upp på lämpligt sätt, t ex med orden ”Digitalt städad”, ”Digitalt förändrad” eller ”Digitally altered”. 

Kontakt

Anders Geidemark (ordförande)
Tel. 070-769 41 77
Email: anders.geidemark@telia.com

Webbmaster

Mats Andersson
Email: mats@concret.se
Powered by CONCRET