PRESSINFORMATION 2022-08-08
Stor utomhusutställning med bilder av Sveriges främsta naturfotografer till Stockholm
Den 12 augusti invigs utomhusutställningen ”Vinnare och förlorare i svensk natur” på Strandvägskajen i Stockholm. Med utställningen vill Föreningen Naturfotograferna uppmärksamma de globala och inhemska hoten mot naturen och hur de påverkar våra vilda djur. Utställningen sker i samarbete med Stiftelsen Skansen och Stockholms kulturfestival.
– Vi lever i det sjätte massutdöendets tid. Senaste gången var för 66 miljoner år sedan. Då var det ett asteroidnedslag. Idag är det vi själva som är orsaken. Men alla arter är inte förlorare. Både grågåsen och havsörnen som var nära att försvinna har kommit tillbaka på ett strålande sätt. I våra skogar strövar åter stora rovdjur, och vid kusterna vilar sälarna på sina kobbar som länge var tomma. Så det finns hopp och möjlighet att påverka, vilket också är viktigt att visa i en sån här utställning, säger Henrik Ekman, vetenskapsjournalist och medlem i Naturfotograferna, som skrivit texterna till utställningen.
Fotoutställningen visar 35 svenska djurarter som idag kan klassas som vinnare eller förlorare i svensk natur. Som brunbjörnen som efter att arten fridlysts åter blivit livskraftig i stora delar av landet eller brushanen som helt försvunnit från södra Sverige. Föreningen Naturfotograferna samlar Sveriges bästa naturfotografer, alla med ett uttalat natur- och miljöengagemang. Deltagande fotografer i utställningen inkluderar kända namn som Brutus Östling och Staffan Widstrand, nestorn Jan Grahn, 90 år fyllda, och en av föreningens yngsta medlemmar, Isabella Chowra.
Stockholm är femte stoppet för vandringsutställningen som tidigare gått att se i Uppsala, Falun, Malmö och Luleå. På varje ort samarbetar Naturfotograferna med ett kommunalt eller regionalt museum, som arbetar pedagogiskt med skolorna kring utställningens tema om biologisk mångfald och arrangerar programverksamhet för allmänheten. I Stockholm är Stiftelsen Skansen och Stockholms kulturfestival samarbetspart. Pedagoger från Skansen kommer att finnas på plats för att ge guidade visningar till skolklasser och intresserad allmänhet under hela utställningens period.
– Vi är så glada över att vara medarrangör på denna utställning där vi ytterligare vill bidra till att öka intresset för den biologiska mångfalden. Detta är frågor vi pratar med våra gäster om varje dag på Skansen. Men med denna utställning hoppas vi att vi kan möta ännu fler skolklasser och människor som bara råkar promenera förbi på Strandvägen, säger Tomas Frisk, zoologisk chef på Skansen.
Invigning av utställningen sker 12 augusti, kl 13.00 på Strandvägskajen (adress Strandvägskajen 19, 114 56 Stockholm). Utställningen belyses efter mörkrets utbrott och är öppen för allmänheten 24 timmar om dygnet. Utställningen går att se till och med 26 september 2022.
Projektet Vinnare och förlorare i svensk natur har möjliggjorts genom bidrag från Postkodstiftelsen.
För mer information kontakta:
Magnus Elander, projektledare hos Naturfotograferna, info@magnuselander.com, tel: 070-669 10 21
Yvonne Nordlind, marknads- och kommunikationschef Stiftelsen Skansen, yvonne.nordlind@skansen.se, tel: 073-152 58 32
Pressbilder: Publicering av pressbilderna får ske utan kostnad förutsatt att publiceringen gäller projektet Vinnare och förlorare i svensk natur.
> Ladda ned högupplösta pressbilder här (del 1).
> Ladda ned högupplösta pressbilder här (del 2).
Apollofjäril
Stor och vit är apollofjärilen lätt att känna igen, Europas största dagfjäril med mellan sex och nio cm mellan vingspetsarna. Den flyger under några högsommarveckor och växlar mellan bergknallarna där äggen läggs på värdväxten kärleksört och ängsmarker där den finner blommor med nektar. Apollofjärilen behöver kalkhaltiga hällmarker med gles skog för sin förökning. På Gotland är den vanlig. Men på andra håll i Sverige har den gått starkt tillbaka, kanske för att skogen inte längre betas av tamboskap, kanske på grund av försurningen av marken. Foto: Torbjörn Arvidsson/N
Brunbjörn
Björnen i Sverige är en ovanlig framgångssaga. I andra länder kantas dess återkomst av hårda konflikter. Här har stammen kunnat växa till och sprida sig söderut utan större debatt. För hundra år sedan var björnen illa ute, hårt jagad både för nöjes skull och för att den sågs som hot mot fribetande tamdjur. Botten nåddes för hundra år sedan. Då fanns det kanske 130 björnar i Sverige. När den till slut fridlystes inledde björnen en enastående comeback. Idag har vi omkring 3 000 björnar i Sverige. Foto: Magnus Elander/N
Brushane
När betande djur höll växtligheten kort på södra Sveriges strandängar var det flera nordliga vadarfåglar som även häckade i söder. Brushanen var en av dem. Men när betet upphörde och markerna växte igen tackade den för sig. Idag får vi åka upp till norrländska myrar för att se brushanarna utföra sitt stumma arenaspel, iförda sina engelska domarperuker i varierande kulörer. Men även här har det skett en betydande minskning av antalet. Kanske till och med en halvering under de senaste decennierna. Foto: Brutus Östling/N
Snok
Minskningen av antalet gårdar med djur har drabbat snoken hårt. När gödselstackarna blivit allt färre har den fått svårt att hitta bra ställen att lägga sina mjuka ägg. Inne bland spillning och halm fann snokhonan perfekta förhållanden. Nu får hon ofta leta förgäves och antalet snokar har minskat kraftigt, särskilt i Norrland. På Gotland har även utdikningar slagit hårt mot snoken. Om du träffar på en snok - njut. Den är både ofarlig och vacker att se på. Foto: Johan Lind/N
Berguv
Berguven förföljdes i gamla tider och när den fridlystes för sjuttio år sedan stod de flesta gamla uvberg tomma. Fredningen kom just som uvarna mötte ett nytt hot från olika miljögifter. Men användningen av kvicksilver och DDT förbjöds, samtidigt som ideella naturvårdare började föda upp uvar som släpptes ut. I slutet av 1990-talet nådde stammen en topp på cirka 600 par. Många soptippar fick sitt eget par uvar som levde gott på alla råttor. Nu är tipparna stängda och uvstammen har på senare år gått tillbaka. Ingen vet riktigt varför. Foto: Viktor Sundberg/N
Publicerat
• Norrbottens-Kuriren 24 juni -22
• Sveriges Radio P4 Norrbotten juni -22
• Camera Natura dec -21
• Sveriges Radio 30 okt -21
• Dala Demokraten 2 okt -21
• Dalarnas Tidningar 4 okt -21
• Annonsbladet, Dalarna 27 sep -21
• Tidningen Vi sept -21
• Uppsala Nya Tidning 19 aug -21
• Natursidan.se 19 aug -21
• Sveriges radio P4 Uppland 19 aug -21
• Uppsalamagasinet Luthagsnytt 20 aug -21
• Uppsala Nya Tidning 22 aug -21
• Sveriges Natur 23 aug -21